Virusattack

Nåt illasinnat virus härjar i min skolvärld och ligger som en hotfull slöja över alla oss som är på väg till stafettkarnevalen (jo, ni läser rätt, jag ska med!). De som drabbas får hög feber, hosta och är allmänt illamånede och med såna symptom åker man inte till huvuvdstaden för att springa. Det ska bli spännande att se hur det går. Som vanligt tror jag att jag kommer undan med blotta blåsan, dvs med ett par rejäla blåsor i munnen. Fast för en gångs skull är jag nöjd, jag pinas hellre av blåsorna än av 39-40 graders feber.

Tillbringade helgen i huvudstadregionen och njöt av vårvädret. Trodde knappt mina ögon då jag möttes av både vitsipps-mattor och blommande hägg. Allt var så vackert grönt och sent på torsdagskvällen så sjöng en näktergal i skogsdungen intill Ks hem. Nog är det härligt med vår!

Tack igen till alla amigosar för torsdagseftermiddagen och -kvällen. Stundvis är det nästan magiskt att sjunga med er. Roligt också att E gav sig tid att komma med och kompa!

M

Evig förtappelse - igen

Ledig dag, vårfest ikväll.
Borde hinna/orka åka till grannstaden och lyssna på Sound of Musikhuset senare på kvällen, men jag ska upp så tidigt i morgon så jag får se vad det blir till. Hur som helst skulle det vara himla kul att höra.

I morgon bitti blir det avfärd till Liljendal för att sjunga med AC. Ska plocka upp M i Kby vid 8-snåret och sen är det några timmars snarvel-resa framför. Det ska bli riktigt avkopplande och skönt. Ganska bra med "bil-tid", man kan inget annat än umgås i frid och ro.

Har ägnat en del av morgonen åt att läsa bloggar, i synnerhet Kyrkpressens. Fastnade vid Kaj Hedmans blogg-inlägg om Mannens och kvinnans teologi med 113 kommentarer. I princip är det en debatt mellan herrar S-O Back, Hans Ahlskog, Halvar Sandell och Kaj Hedman. Förvånas fortfarande över den elaka och ironiska tonen hos de tre förstnämnda. Jag blir bara uppgiven! Skrev i något tidigare inlägg om att jag starkt misstänker att det är makten och härligheten kara-prästerna är rädda att mista, men tror jag hade fel på den punkten. Tror faktiskt att de anser att det är en salighetsfråga. Kvinnor får inte vara präster och om en kvinnlig präst utför någon prästerlig tjänst så medför det att man dras ner käpprätt i helvetet. Det går sas automatiskt, dvs den som döps av en kvinna är inte döpt, den som är jordfästs av en kvinnligt präst åker till gehenna oberoende av hur personen i fråga levt sitt liv osv osv. Det är snart den enda förklaringen jag har till detta beteende. Men det förklarar också allt. Det är onödigt att diskutera. Det betyder också att jag har svar på min tidigareställda fråga - jag är dömd till evig förtappelse.
....fast så tror ju inte jag! :o)

Dags att ge sig ut i blåsvädret - bokstavligen - ska ut i stormen som rasar på utsidan!

M

Krumelurpiller

Hoppsan så lång tid som gått sen jag senast skrev...

Tillbringade senaste veckoslut i Åbo på skolmusik och med goda vänner. Tack till A-C & Co för god vård! :o) Det var skönt och behagligt!

Min brända fot håller så sakteligen på att bli "sig själv" igen. Lite kokande vatten på höger fot har gjort livet surt de senaste knappa två veckorna. Det var inte precis behagligt att få det över sig, men jag kan inte skylla på någon annan än mig själv så jag tiger och lider.... Nåja, inte lider jag så mycket och inte har jag tigit heller. Min omgivning har fått ta del av min smärta och mitt lidande. Jag är ju gärna martyr ett tag ;o)

Tog en vända via bokhandeln idag och kom ut med Zoomysteriet och Krumelurpiller. Den förra var åt E (och den är redan utläst) och den andra åt mig själv. Krumelurpiller är en bok fylld med citat av Astrid Lindgren-figurer, Karlsson på taket, Madicken, Pippi Långstrump m.fl. Bl.a följande finns med i boken:

"Och här gick kalasmaten all världens väg! Hon hörde hur det knaprade och knastrade och smackade och sörplade runt bordet. Det var som om en skock rovdjur hade kastat
sig över bunkar och karotter och fat. Lilla Ida förstod att så äter bara den som är riktigt
utsvulten, men det var hemskt i alla fall. Hon ryckte Emil i ärmen och viskade så att ingen
mer än han skulle höra det:
'Är det säkert att det här inte är ett hyss? Tänk på att di kommer från Ingartorp
imorron!'
'Där är di redan tjocka så det räcker' sa Emil lugnt. 'Det är väl bättre att maten
kommer där den gör nytta.'

Historien om då Emil tar alla fattighjon till Katthult på julmiddag hör till en av mina favoriter bland alla Astrids berättelser. Jag önskar jag kunde vara som Emil, tänka att "kalasmaten gör mera nytta bland de utsvultna".

M