Slappdag

Artikeln om Metropolit Ambrosius (i senaste nr av Kotimaa) är på väg till mig. Min nyfikenhet väcktes då jag läste en kort notis i Vbl om hans uttalande om kvinnliga präster, vill läsa hela artikeln och E lovade klippa ut den åt mig. Verkade vara en välnyanserad och angelägen artikel. Får väl återkomma till den då jag läst den.

Skönt med stilla långfredag.
Orkar inte heller önska någon glad påsk utan påminner bara att Kristus är uppstånden! (Åtminstone i övermorgon :o) Allt mitt blodtryckshöjande käbbel med S och P fick mig att tappa gnistan inför mitt, i vanliga fall, verkligt glada påskfirande.
Kan inte för mitt liv förstå varför jag inte bara kan strunta i all diskussion, antar jag skulle må bäst av det, men jag kan inte. Skulle vilja förstå, men jag förstår inte!
Henrik Perret uttrycker en undring på sin blogg "Varför skall det vara så att de som vill stå för sanningen (2 Kor 13:8) ska anses vara bråkmakare?" Tror att just i detta ligger hela min "oförståelse". Hur i friden kan de vara så säkra på att de äger sanningen? Hur vet de? Skulle så innerligt, innerligt, innerligt gärna vilja ha en förklaring på det, men jag får ingen. Det finns andra frågor som jag inte heller får svar på och då förvandlas deras trovärdighet till något rakt motsatt. Åtminstone för mig.

Kylan på utsidan håller i sig. Har slappat hela dagen, men nu tänker jag försöka ta mig i kragen och sätta min lustiga fårbit i ugnen. Den som begärde fårkött till helgen skulle ut och grilla korv, så frågan är om det är lite onödigt jobb jag tänker göra. 15-åringen har gått in i ett vegetarian-stadium och lille-bror äter nästan inget alls av sånt som jag brukar erbjuda så det blir att äta en 2 kilos bit på egen hand. Fast det finns ju grannar som gärna äter kött som om det blir någorlunda gott så kan jag ju alltid försöka släpa hit lite folk.

M