Fredag - fridagar framför

Fredag kväll.
Det känns skönt - trots att det skulle kännas ännu skönare om huset varit städat. Så är det nu inte och det får duga.

Solen skiner ännu, men väderolyckskorparna kraxar och varnar för vinterväder igen :o( Har så fina snödroppar i min illa-skötta rabatt och krokulpanerna är på kommande så nu skulle det bara få vara varmväder framöver. Solslukaren i mig suger i alla fall på solkaramellen så länge den varar. Kan väl hända att jag får släpa fram pälsen igen endera dagen och förpassa min vita, snygga vårkappa till garderoben för en tid. Omåttligt trist!

Ibland önskar jag att jag inte vore sådan jag är. Varför kan jag inte lära mig att slå dövörat till ibland, strunta i saker som inte angår mig så där direkt och leva ett lite fridfullare liv? Det vore lugnare både för mig och min omgivning.
Det är kvinnoprästmotståndet som igen får mig att resa ragg och strängt taget förstår jag inte ett smack av det. Jag förstår faktiskt ingenting. (Lika lite som jag förstår mig på fysik, kemi och börsnoteringar!) Resonerar som så, att eftersom "lista 92-medlermmarna" tycker att det inte alls är förenligt med rättroget kristet liv så måste de anse att vi som tycker att det är ok med kvinnliga präster är på väg käpprätt mot helvetet. Försökte fråga Perret om det, men det trodde han väl då inte direkt. Varför kan man inte jobba med kvinnliga präster då???
Jag tror sist och slutligen att de flesta kvinnoprästmotståndare är rädda för Gud och sin egen hustru. Att ge kvinnan mera makt är att ge ifrån sig sin egen och månntro det inte är där skon klämmer?! Kan ha fel, men jag tror inte det. De flesta som är kvinnoprästmotståndare är starka ledarfigurer, med en stark vilja att styra och ställa och på det här sättet behåller de sin position i Guds namn. Det är lätt att tvärsäkert säga "Gud har sagt..." och "Det står skrivet..."

Nu fokuserar både kyrkfolk och icke-kyrkfolk på denna fråga och det har blivit helt galet. Kyrkans "identitet" ligger väl inte i om vi har kvinnliga präster eller inte. Anser väl snarare att Kristi och de kristnas varumärke ska vara att möta den lilla mänskan i både glädje och sorg, i med- och motgång. Min övertygelse ligger också i att det kommer att vara av långt större betydelse för vårt nästa liv om vi har tagit hand om vår nästa väl än om vi har avhållit oss från att gå till en gudstjänst där en kvinna predikade. Skulle gärna se att kyrkfolket mer fokuserade på att avslöja allt från maktmissbruk (både inom och utom kyrkan) till ekonomiskt mygel. Vi talar illa om varandra, sprider rykten, gläds över andras misslyckanden och tillkortakommande och det får vi gladeligen fortsätta med. Eller???
Säger bara Herra armahda meitä!

M

Efraims bön

Hittade bland mina papper Efraim Syrierns fastebön, den ska jag ta till mig under fastan.


Herra, elämäni Valtias!
Estä minusta laiskuuden, velttouden,
vallanhimon ja turhanpuhumisen henki.

Anna minulle, sinun palvelijallesi
sielun puhtauden, nöyryyden,
kärsivällisyyden ja rakkauden henki.

Oi Kuningas ja Herra!
Anna minun nähdä rikokseni
ja anna, etten veljeäni tuomitsisi,
sillä siunattu olet sinä, iankaikkisesti.

Aamen.

Lyckliga gatan

Underbart att vakna då det bara bubblar inom en. Så är det nu. Går in för varje dag med liv och lust :o) Det var länge sen.

Full rulle både igår och idag. Ännu imorgon är dagen lagom fylld med diverse göromål och på torsdag är det packningsdags igen. På fredag vänder jag näsan söderut igen. AC har kort och intensiv övning på lördag. Roligt att ha L med på resan, förhoppningsvis får vi ett slappt och skönt veckoslut, det kan vi två lagom stressade lärare behöva. Ska bli riktigt skönt att få sitta och filosofera tillsammans de timmar de tar att köra ner.

...undrar förresten hur mina luktärter och solrosor ska klara sig medan jag är borta... :-O

Försökte titta på ett program om Livets Ord ikväll, det blev lite halvhjärtat för jag hade en 11-åring som hade mycket på hjärtat samtidigt. Programmet försökte vara kritiskt, men på något sätt stannade det lite halvvägs. Ulf Ekman intervjuades och reportern försökte klämma åt honom, men tyckte intervjun blev lika halvhjärtad som mitt försök att titta på programmet. Inget nytt under solen, gammal skåpmat grävdes fram och Ekman dementerade lika friskt som vindarna en stormig dag på Atlanten. Det finns ju inget att säga då båda parter går in för att överbevisa varandra. Eller?

M

Från morgon till kväll

Solsken och klarblå himmel
frukost och tidningar
duellen och andra plats (Yes!)
politik och valpropaganda

Kalas och tårta
bankprat och namnjakt
hem och dammsugare
dammigt och halv-dammfritt
pancakes och kaffe
flickor och bortsprungen son
regn och snöslask
och
frid och fröjd!
:o)

M

En strålande vecka

En god vän textade igår kväll och berättade att hon kände sig lätt trött och "urlakad". Hon hade haft flera samtal under dagen med mänskor som har det jobbigt på ett eller annat sätt och hon avslutade sitt mess med att säga "Snälla, säg att du mår bra!" Det roliga var att jag utan omsvep kunde svara att jag mår strålande. Och jag menade det verkligen. Lite trött, men annars har hela veckan varit alldeles toppen. Nåja, det sku ju vara måndagen då som det var lite si och så med, regndagen i Lappo var kanske inte direkt någon höjdare ;o)

E har åkt till huvudstaden för en knapp timme sen. Det kommer att kännas tomt utan honom, men å andra sidan får jag väl lov att börja träna mig i konsten att släppa barnen. Svårast, som alltid, med den yngsta. Men det gäller ju bara veckoslutet så visst måste jag väl klara det.

Det blir således bio för min del ikväll. Har sett fram emot att få gå och titta på The queen och nu är det då äntligen dags. Ska bli intressant att se om jag blir lika besviken som då jag såg Djävulen bär Prada. Man borde inte ha för höga förväntningar, men efter all förhandsreklam, strålande recensioner och idel lovord från "oscars-kommittén", så är åtminstone mina förväntningar rätt högt uppskruvade. Härös nya film kommer också upp på vita duken idag, men jag tror faktiskt att det passar bättre att bekanta sig med Brittiska Imperiets Drottning idag.

M

Regnet det bara öste ner!

Efter en regnig dag i Lapo-backen har solen strålat från en klarblå himmel idag. Saldot igår var 60 dyblöta ungar, ett brutet nyckelben och ett skadat knä. Det luktade gammal, våt ylletröja i hela bussen då vi åkte hem, allt var vått, vått, vått. Hmm, vad säger man om det?

Våt asfalt utanför stuguknuten. Härligt!
Liten insjö mellan trappan och postlådan, det är ett rent konststycke att hämta posten utan att bli våt. Man kan förstås ta den längre vägen via stora grinden, men det är för långt, hellre lite hoppande och knölande och egentligen är det bara roligt.

A har varit i Vuokatti idag, start kl 6, vilket i praktiken innebar väckning kl 5. Sov lagom illa, eftersom jag var rädd att inte vakna i tid, och vaknade med jämna mellanrum och hörde regnet skvala ner. Tänkte i mitt stilla sinne att det är bakvänt att skicka iväg någon på slalom-resa i regnväder. Liksom igår var det väl närmast frågan om vatuskidase. För säkerhets skull var regnkläderna medpackade och de hade av allt att döma kommit väl till pass. De ligger på tork i bastun....

Förresten, den som inte läst Monica Pensar-Granroths insändare i senaste veckas nummer av Kp borde läsa den. Kan tänka mig att någon tycker den var magstark, men det fanns en stor portion sanning i den.

Det om det!
M

Dill-dille

De första grödorna håller på att titta fram!
Solrosor och luktärter. Trodde härom dagen att dillen hade kommit upp, men insåg följande sekund att jag inte alls sått dill... Det var rester av min julcypress som hamnat i en av kurkorna. Så var det med den dillen. Det säger också något om mina odlartalanger :o)

Vårregnet strilar ner just nu. Glad att det inte kom några timmar tidigare då jag stod i skidspåret med 60 barn.

M

Sportlovs-rapport

Välsignade ljus!
Det var så mycket lättare att komma sig iväg på jobb idag då det var ljust och soligt :o)

Sportlovsveckan är över och den var välkommen och vilsam! Hann både med det ena och det andra. Inledde ledigheten med att proppa bilen full med ungar och väskor och styra kosan neråt söder. Sköna dagar i söddra! Tack till er som gjorde dagarna glada och värdefulla!
Vi återvände hem på onsdag och det var lite segt, det är på något underligt sätt alltid så himla mycket tråkigare att köra norrut. Men vi klarar oss på ett stopp och 5 timmars körning, ungefär, och det får väl duga.
På fredag gjorde jag egentligen en dundertabbe! Hade en timme på mig i grannstaden och åkte till stadens största blomsteraffär för att vila kropp, själ och ande. Hade tänkt vandra vilsamt bland blommor och blader och mediterare en stund (det är ett verkligt paradis av vackra växter) men drabbades av en övertro på mig själv och min odlarförmåga. Vill från början göra klart att jag inte har gröna fingrar, men likväl kom jag hem med 10 små krukväxter, mylla, frön och krukor.
Planterade raskt om de risiga krukväxter som står i mina fönster och gav mig sedan i kast med grekisk oregano och basilika. Sådde, vattnade och pynjade. Lyckades få stopp i silen i duschen pga all mylla som jag försökte duscha ner efteråt. Nåväl. Mitt hem är grönt och skönt och än så länge ser jag med entusiasm på de miniplastkrukor där mina solrosfrön ligger gömda, men ack, jag känner mig själv. Då juni randas och de ska planteras i jorden där ute, då kommer det att finnas ledsen oregano och basilika som bara är att slänga, tro mig, jag känner mig själv. Så, nu har beslutsamhetens röda färg gått över i eftertankens kranka blekhet. Vad har jag gett mig in på???! Tänker ändå se detta som ett utlopp av den framtidstro och livslust som har präglat hela mitt långa sportlov! :o)
Det om fredagen!

På lördag och söndag tog jag mig i kragen, det var ju trots allt sportlov och då måste man nog ägna sig åt någon form av fysisk fostran, åtminstone lite grann. På lördag byggde jag snökoja och hade snökrig med småkillarna och på söndag var jag ute en vända med sparkkälke och sen på en vandringstur på isen med varm kakao i ryggsäcken. Det var nog rätt skönt!

M

Klåpar-Fia!

Mitt gamla (data) anti-virus-program gick ut senaste natt och jag var inställd på att byta. Sagt och gjort, jag installerade de nya antikropparna och sen fick datorn spatt, snedtände totalt och blev långsam som kvällskyn! Pärklande och vrålande ungar och en "sippad" dator var ingen höjdare efter knappa 500 km i bil. Nu har jag efter bästa förmåga försökt reda upp dataskrället, men det är ingen höjdare då en data-klåpar-fia som jag ska försöka reda upp det som jag egentligen inte alls behärskar. A var sur som en ättiks-gurka och förklarde i yviga ordalag att jag är fullständigt värdelös som dator-ägare. Och hon har helt rätt! Nu hoppas jag innerligt att K och några böner ska rädda min plånbok från data-fixarens giriga grepp!

Sportlovet på slutrakan. Skulle sitta bra med lite mer ledigt ;o)

Klåpar M