Regn - inte regn - reg....

5.30 Regn
6.00 Regn
7.00 Regn, Abeko, köpte nya regnkläder
7.30 Regn, körde till skolan efter att ha satt ut kontroller till stadsorienteringen
7.48 Regn, försenade till mötet med en förälder
8.30 Regn, alla ungar in i bussen
8.50 Bankg - inget regn - det kändes som en gudagåva just då
9.05 Kraftverket - inget regn
10.00 Stadsorientering, jag gör upp eld och fixar käk på egen gårdsplan - inget regn
11.00 De flesta har masat sig genom banan - inget regn
11.05 Regnet står som spön i backen - smöret badar i vatten, liksom osten och brödet. Saften blir utspädd, elden slocknar medan vi grillar, ungarna blir våta och trängs inne i vårt garage och vedlider. Springer som en galning för att få allt ihopsamlat och undanstädat.
11.40 Ringer S som kommer med bussen - slutregnat
12.00 Tullmagasinet - inget regn, bara glass, godis och kaffe
12.30 Bussåkande - nu gör det inget att det regnar av och till
16.00 Hemma igen... Inget regn, men jag fick nya fina regnkläder.

...kanske de kommer väl till pass i morgon, fiskedag med skolan, för det ser ut att bli regn i morgon också. Ännu en dag med vatten i smöret, blöta brödbitar och kall korv. Allt ska en stackars lärare stå ut med.
Men snart, snart är det sommarlov. Lazy days framför.

M

Våffor får jag inte sova?

Håhå! Sömn är definitivt en bristvara just nu. Förbannad på S som hade lovat ringa och väcka B 6.15 idag. Om S har väckning 6.15 då vaknar också jag 6.15. Varenda jädrans morgon den här veckan har jag vaknat tidigare än tuppen och inte kunnat somna om.
Ponerar om jag ska gå och titta på da Vinci koden idag, men oroar mig för att somna mitt under filmen - jag brukar kunna göra det, särskilt om filmen är tråkig. Nu vet jag ju inte om så är fallet med dVk, om den är tråkig alltså. Återstår att se - eller sova -eller hur det nu blir. Somnade i alla fall mitt under en av Star Wars-filmerna, men då var V med och hon buffade mig hårt i armen och upplyste mig om att jag snarkade och att jag vänligen skulle ta mig samman och inte skämma ut henne. Så...

Grådaskigt väder idag oxå. Regn av och till. Det regnade redan då jag i full fräs (sen som vanligt) körde E till J. Vi rullade in på skolgården i samma stund som S stängde sista bagageluckan. Alla andra satt startklara i bussen och väntade på avfärd. Vasa och sångfesten hägrade för de arma musikanterna. E beklagade sig redan på vägen tilll J "alla andra får vara lediga och jag måste till Vasa". Sucken och det synkkä tonfallet gick inte att ta miste på. Kan väl någonstans förstå att Finlands sv sång- och musikförbunds stora happening inte är det optimala för en heavy-diggande 15-åring. Dessutom hade han glömt "mössan" hemma så om de ska paradera är han en udda fågel i sammanhanget igen. Sån är han, min älskade slarvkusk. Glömmer. Fast det gör hans mor också :o)

Körde via blombutiken då jag väl återvände till den lyckliga staden med gratis parkeringsplats som det så förtjänstfullt berättades om i en av våra dagstidningar för ett tag sedan. (Fanns en del annat matnyttigt i samma ledare) Jag var faktiskt också lycklig över att våra blomsterhandlare behagade ha öppet idag eftersom jag som vanligt glömt att min egen mor fyller år idag. Det händer varje (v)år. Har bestämt mig för att bedöva mitt samvete med att tro att det beror på att jag alltid har för mycket att fundera på i maj, utfärder, vårfester, betyg osv. Det är knappast någon ursäkt, men det är ett faktum att jag glömmer, glömmer, glömmer. Som min slarvkusk till son, därför kan jag inte skälla hur mycket som helst på honom för jag sitter i samma båt (o;
Körde via A för att beklaga mig över min sömnlöshet och min glömska och för att få en kopp kaffe innan jag åkte hem. Vi avhandlade - som vanligt - livets allehanda och jag lyckades fördröja hennes start till Jstad med en timme, minst. Inte så bra med tanke på att hon har en hel del jobb att göra.
Förhållandevis glad i hågen traskade jag en stund senare in genom hemmets dörr och möttes av en sur tonåring. Vad gör man i en sån situation? Jo, man finner det för gott att smita upp på vinden och blogga tills känslostormen bedarrat på nedre våningen. Och det gör den nog, förr eller senare :o)

M

I väntan på sushi

Det här är en av de där sällsynta dagarna då alla andra försvinner ur huset för några timmar och jag får vara ENSAM hemma. Det är en lyx utan like. Att få tala i telefon utan att bli avbruten. Dricka sitt te och läsa tidningen ifred. Fylla tvättmaskinen och tömma tumlaren, allt i ett lugnt tempo. Gösta Ekman d.ä har sagt att man hinner med allt bara man inte har någon brådska och det är väl något av det som jag upplever under dessa dagar. Lagom portion av arbete och vila och mycket blir gjort. Lekte med tanken på att bli hemmafru nu då barnen börjar vara utflugna. Undrar hur länge jag skulle tycka att det var roligt?!

Grådaskig dag, regntung och dimmig. Made a little mistake igår. Då jag åkte hem från jobbet sken solen och det var varmt i bilen, tog upp takluckan och lekte lyxlirare. Senare på kvällen ringde A och ville bli hämtad från en kompis eftersom det regna. Well okay, tänke jag och satte mig i bilen. Det tog mig bråkdelen av en sekund att inse att jag blev blöt både uppifrån och nerifrån! Hade glömt att stänga takluckan. Surt sa räven.

Den stora sensationen denna vecka var schlager-skrällen i Grekland. Kul kväll, vi åt gott och hejade på våra finnar. Vad mera behövs för att roa? Att Finland for iväg med eurovisions-bucklan satte förstås extra knorr på kvällen. Det största med vinsten (som jag ser det) var varken låten eller det öppna sinnelaget, utan att det äntligen var rejält påklädda artister som vann. Har definitivt tröttnat på alla dem som klär av sig till det minimala för att väcka omvärldens intresse. Fast det säger jag väl mest för att jag är en halvskrutig 40-åring som inte kan ta upp kampen med dem. Haha! What ever. Jag gillar ju våra monster, kul då de rör om i vår prudentliga gryta.

Hälsar en skönt ledig M

Nokia försöker connecta igen

Gick för att hämta min söndriga Nokia idag. Jo, den hade kommit. Purken och sur traskade jag iväg med min dyrgrip, rakt över gatan, hade tagit sikte på bokhandeln. Halvvägs över esplanaden tvärstannade jag. Det var inte min telefon. Det fanns ingen spricka i den längre. Inte nog med att de vägrat fixa den, nu hade de skickat tillbaka fel telefon också. Vände ögonaböj på klacken och gick in till telefonboden för att fortsätta klaga. De hade redan tidigare konstaterat samma sak i affären. Telefonen var hel - fixad eller felsänd. Det var bara att kolla, i med simkortet för att se om jag kände igen telefonnumrorna. Och visst tusan var det min telefon. Utan spricka. Fixad, åtminstone till synes. Nu återstår att besluta om jag ska gå och byta ut den medan den fortfarande verkar ok eller ska jag vänta tills den faller sönder och samman en gång till. Får väl fundera ett tag. Min tilltro till Nokia har fått sig en rejäl törn. Jag som allt sedan barns ben lärt mig "suosi suomalaista, osta kotimaista", velar inför nästa telefonköp. Sluta använda mobil, byta bolag eller (motvilligt) ge Nokia ännu en chans. Vi får väl se.

M

Nokia - disconnecting people

Nokia i all ära, men nu börjar mitt tålamod vara slut. I början av januari satsade jag många sköna slantar på att köpa en ny, och i mitt tycke rätt dyr, mobiltelefon. För några veckor sedan började den krångla och "knacksa" och fick till sist en spricka vid lock-gångjärnet. Lämnade in dyrgripen för reparation och räknade med att kunna hämta ut den ett par veckor senare.
Nu råkar det vara så att på Nokia ger man direktiv till service-firmorna vilka skador som går på garanti och inte. Och det råkar nu vara så att de bestämt att min telefon utsatts för "yttre våld" och alltså inte står under garantins beskydd. "Varsågod och betala 78 € om du vill ha din mobil fixad". Jag förstod helt enkelt ingenting. Jag har inte kastat den i golv och väggar, inte har jag stampat och hoppat på den och ändå påstår någon viktigpetter att jag våldfört mig på något av det käraste jag äger (barn och vänner äger man ju inte). Blev flyförbannad och ringde upp både service firman och nokia. Samma svar från båda hållen. Nix- betala om du vill ha den fixad. Nu blir det till att plocka hem telefonen och koppla in konsumentombudsmannen. Får han inte något till stånd så ska jag banne mig stå på trappan till nokia-chefen den 6.6. kl 8.00. Bara att hoppas att han kommer på jobb den dagen. Här ska banne mig skipas rättvisa!
W fick ta emot min svada idag och förstod inte alls varför jag var så upprörd. Han tyckte att jag borde lära mig att affärsvärlden fungerar så här. Vi små konsumenter ska hunsas så vi ger upp vår små tarvande försök att sticka upp. Jag blev om möjligt ännu mer sur. Vet inte om det beror på åldern eller på något annat, men inser plötsligt att man stiger inte på mig så där bara just nu. Har redan hittat en bekant med samma typ av telefon-problem så nu börjar kampen. Nokia ägare i alla länder förenen eder. Får sjunga som i början av 80 - talet då vi surrade på med våra Syd-afrikanska kampsånger Kampen den går vidare den har bara börjat...

M

Våryr

En skir grönska har brett ut sig över vår stad och det är något av det vackraste som finns. Några ynka blåsippor har tittat fram i min dåligt skötta rabatt, men vårlöken blommar för fullt under rosenbusken. Nu saknar jag vitsippshaven i S och bad K, E och L pressa några åt mig, bara för att jag ska få känna av vitsippsvåren i år också. Trots att det är mycket jag saknar från mina år i Nland så tror jag vitsipporna på våren är något av det jag saknar mest. Minns så väl skogsdungen i I som var fullständigt vit varje vår och fastän det var längre väg, så valde jag ofta den vägen via skogen, på väg hem från skolan bara för att få se och plocka blommorna. Dessutom fjäskade vi ju för lärarinnorna genom att plocka buketter av tussilago och andra vårblomster åt dem :o)

Värmen har gjort mig loj och eftersom jag inte känt något större krav på vare sig att gräva i jorden eller städa huset så har jag suttit ute i solen större delen av gårdagen och en del av denna dag. Tror cirkeln håller på att sluta sig. Började blogga i fjol i juni och tror bestämt att jag inledde med att berätta att då det är varmt och soligt ute så ska man inte städa eller anstränga sig dess vidare utan bara lapa sol, samla krafter och inte ha dåligt samvete över att man inte är som de flesta österbottninger - nämligen arbetsmyror. Ska upprepa mig - att lata sig och samla krafter är en underskattad verksamhet. Lika viktig som allt annat. Mig veterligen kommer det alltid stunder då man får ligga i som f-n och då gäller det att orka... Nu är i alla fall arbetsstunden kommen för min del, häften ska rättas, lektioner förberedas.
Tur att jag har samlat krafter ;o)))

M

O hur härligt majsol ler - men det blåser

Glada vappen är förbi. (Tycker det låter otroligt dumt att säga "Glada vappen!", vem har myntat ett sånt uttryck) Hur som helst var det rätt skön dag med soligt och varmt väder. Satt ute en stor del av eftermiddagen bredvid soptunnan och läste. Omgivningen var kanske inte den optimala, men det var lä där och det var av avgörande betydelse. Skillnaden mellan sol och blåst och sol och lä är enorm den här tiden på året.
Vi inledde grillsäsongen igår. Det är alltid otrooligt gott med grillat de fem första gångerna på vårkanten. (Sen vänjer man sig och det blir på något sätt som vilken annan vatuvälling som helst.) Nytt för i år på matbordet var kumaterna, visste inte att det fanns något sådant förrän de dök upp i butiken förra veckan. Har inte fått någon närmare förklaring till vad en kumat är, men de smakar som tomat med en viss söt touch. Frukttomat kanske. Som vanligt grillades kött, majs, lök, tomat och fetaost. Nytt på grillen (det höll jag på att glömma) var halloumi. Också den har dykt upp i butikshyllan här i stan alldeles nyligen. Bakad potatis, sallad, oliver och massor av tzatziki därtill. Vi åt upp nästan all tzatziki så jag antar jag får laga en ny sats tills A kommer hem från Sholm. Rostat surbröd med tz på är något av det godaste som finns. Det hade jag också nästan glömt. Håh vad minnet sviker.

Inledde dagen med att föra 3 lakritsförsäljare till Vasa. Vi åkte redan kl 8 så jag skulle hinna tillbaka till 10 för att traditionsenligt kunna fira 1a maj i hemknutarna. Orkesterparad och sång vid Brostugan. Det var massor med folk på benen eftersom solen sken för en gångs skull. Det brukar kunna vara klent med både värme och sol och då är det ingen höjdare att stå och lyssna på manskören som sjunger om "hur härligt majsol ler". Nu försöker jag bara fördriva tiden för jag hoppas på solsken och lä på samma plats som igår. Inget går upp mot en kopp kaffe och Peter Robinsons En lek med eld ute i solskenet en dag som denna. Skiter i provrättande och andra tråkigheter- tids nog blir det kväll och mörkt och jag får sitta och förbanna att jag låtit mig luras av lättjan tidigare på dagen. Så funkar jag. Varför göra nu det jag kan skjuta upp till ett senare tillfälle?! :o)

M