Marrpottan tänker efter

Var totalt slut efter att ha lyssnat på L i 3 timmar igår. Han har en märklig förmåga att få mig att känna mig utmattad och dum och som en ärkemarrpotta. Ville som vanligt helst låta det mesta passera igår, men så lätt kom jag inte undan. Antar att om jag inte vore så himla avog så skulle jag nog hitta guldkornen själv, men... Igår var det andra som hjälpte mig på traven. L påminde oss om att vara lite generösa mot andra, uppmuntra och berömma. Vem mår inte bra av det?! Det år jag jobbade med V blev jag minsann varse hur roligt och upplyftande det är att få erkänsla för det man gjort bra och det man kan. V var, och är, mycket bra på att plocka fram det mänskor i hennes omgivning är bra på. Lärde mig redan ifjol på datakursen att ett bra "livs-motto" är att varje dag lära sig något nytt, göra någon annan glad och att svettas minst en gång. Allt nästan lika svårt att uppfylla. Fick gå i bastun igår för att uppfylla det tredje kriteriet... ;o)

M