Narkissos och livscentimetrar

Har "förföljts" av livs-centimetrar och narcissister den senaste veckan. Båda lika påträngande obehagliga.

W har jagat folk med måttband och påmint alla om att livet är ändligt och rätt kort. Han låter ungefär som M. Sandell - "ett liv är 70-80 år om det blir långt"... ;o) Även A har tagit upp tråden och upplyser alla som vill lyssna om att det snart är dags att bestämma sig för vad man ska göra av resten av centimetrarna. Det känns rätt krasst att sitta och titta påmåttbandet och de försvunna cm och fundera över om man gjort det bästa av dem. Och vad ska man göra av de följande? Man vet ju inte ens om man har så särskilt många kvar. Tror jag skulle handla rätt annorlunda om jag visste att jag bara hade nån centimeter kvar att leva :o/

För en dryg vecka sedan satt S i tv och talade om hur det är att vara narcissist. Jag behöver alltså inte hymla med det något mer nu då. Han (tror sig) vet(a), jag vet och halva svenskfinland vet. Ändå vet han bara den ena sidan av verkligheten, inte min, utan sin egen. En snygg varaiant! Som syns väldigt ädel där i tv-rutan - för andra - men inte för mig. M skriver så sant i sin blogg "det är omöjligt att snacka med en narcissist om narcissism då narcissisten aldrig upplever sig som en narcissist". Punkt.

Solsken och sportlov. För mig har det varit data-lov. I morgon på väg till Sibbo- det blir bra.
M

Det är måndag kväll och mitt huvud känns så tungt

Har inlett fastan - andra dagen snart över. Det är alltid lite motigt de första dagarna då man lämnar bort både socker och kaffe. Huvudet känns tungt och man går med ett ständigt sug efter något sött. Men det blir bättre efter ett par veckor eller så.... (o;

Har försökt uppdatera mitt antivirusprogram idag och det bara "kråta". Försökte betala med visa, det funka inte. Försökte betala via internet-banken, det funka inte heller. I morgon får jag alltså lov att knalla iväg till banken för att betala kalaset över disk! Kan inte tro att det är sant att jag inte fick det fixat via nätet. Och som vanligt är jag ute i sista minuten...

Koffeinbrist gör ögonlocken tunga ikväll igen. Hoppsan!

M

Den korta varianten

Denna dag går till historien som en långsam dag, inte tråkig, utan bara långsam. Jag har hunnit med, hjärta och hjärna har följts åt. Det var länge sen.
Såg vårens första fluga kravla sig upp för fönstret.
Satt ute på trappan med en mugg rykande vamt te och Den avklädda bruden och solade mig.
Bannades över finländarnas svensko-fobi (såg de två första perioderna av OS-hockey finalen...)
Har låtit Maria Å sjunka in i mitt hufvud (pjäsen Under liten himmel, menar jag förstås)

Trött! måste sova nu! Får så lov att fortsätta skriva imorgon....

M

Med hälsning från Sudan

Intensiv dag!
Trodde det skulle va roligt att jobba med re-bedömningen, men det gick erbarmligt trögt och ingen var direkt inspirerad. Känns nästan som om den delen av dagen lite "gick till hukka". Hann sen med nöd och näppe "ladda om" innan jag rusade på föreläsning med Lovisa-borna om neurofysiologisk psykologi. Rätt intressant kväll trots att jag hört en hel del av det tidigare. Ska bli spännande att åka dit med E på sportlovet och se vad de kommer fram till och vad vi ska börja träna.

Fick mess från Sudan idag, det får man inte alla dagar. M hade Finlands-dryft så jag skickade lite kyl-slagna vinterhälsningar tillbaka. Underligt att tänka att de bor och jobbar där nu. Kan inte vara så lätt eller så inbillar jag mig bara att det är "kråtigt". Jag skulle i alla fall vara för lat att flytta runt med tre (mer eller mindre) små barn. Tur vi är olika!
A överlämnade en kopia av Ds annonser idag innan hon åkte iväg söderut med G. Det svider nog lite då jag tänker på summan som gick upp i rök...

Jag sväljer förtreten och låter inte mitt annars förhållandevis goda humör rubbas.

M

Idrott för latmaskar

Utedag med skolan i Lappo. Slapp lära nybörjarna åka och det var rätt skönt, fick istället "fösa" nybörjarna från lilla till stora backen, lära dem "lift-teknik" och sedan kolla att de kom sig ner utan större missöden. På det hela taget rätt behagligt.

Kul att följa med eleverna från år till år hur de lär sig och går framåt. Varje år sliter vi lärare hårt för att lära en handfull ploga, svänga och stanna och vips, efter ett par år, är de som vesslor i backen. På det hela taget är slalomåkandet ett bra sätt att vistas ute (tycker jag som är en latmask). Få idrottsgrenar passar väl mig bättre än just detta - att bli uppsläpad och sen få masa mig ner i maklig takt, helst utan att falla. Minns ännu med fasa mitt livs första vecka i svenska fjällen, jag var gul, blå och gredelin (sgs överallt) och haltade då veckan var över. Dumt nog inledde jag inte veckan med R.Rs slalomskola utan avslutade med den. Det kunde ha besparat mig några blåmärken och ett ont knä. Under skolans slalomdagar sänder jag ändå alltid R en varm tanke för allt han lärde mig i Hemavan under några timmar under sportlovet 1984 - det har jag haft mycket nytta av! (o:

M

Slut, ilsken och tvär

Dagens redovisning:
1) Arg på karlar i allmänhet och min i synnerhet (några klarar sig)
2) Ätit god estnisk choklad, vit med blåbär och crispor
3) Strid på kniven i provtider
4) Bastu med rännilar på benen
5) En massa motionerande i skolan
6) Är negativ, måste få det svängt

M

Tryggt och trist

Tillbaka efter ett par dagar i Tallin och ett par i Sibbo. Tar tid att landa och känna sig hemma igen. Nya saker i kylskåpet, olästa tidningar i korgen, barnen på olika håll och jag är inte riktigt hemma i mitt eget hem. Men rätt fort har jag ändå ramlat in i allt, tömma tumlaren, elda, tvätta - och så är vardagslunken där igen. Den trygga och oändligt trista. Ett par dagar borta borde ju pigga upp och jag borde (som L) ta tag i nya saker med ett smil på läpparna. Men friheten ger oxå mersmak, det är skönt att kunna välja vad jag vill och inte vill göra. Igår valde jag rosettskrinning med E och vändagsfest i Box. Inget av det speciellt glamoröst heller, men jag valde själv. Imorgon kan jag inte längre välja.

Marrpottan tänker efter

Var totalt slut efter att ha lyssnat på L i 3 timmar igår. Han har en märklig förmåga att få mig att känna mig utmattad och dum och som en ärkemarrpotta. Ville som vanligt helst låta det mesta passera igår, men så lätt kom jag inte undan. Antar att om jag inte vore så himla avog så skulle jag nog hitta guldkornen själv, men... Igår var det andra som hjälpte mig på traven. L påminde oss om att vara lite generösa mot andra, uppmuntra och berömma. Vem mår inte bra av det?! Det år jag jobbade med V blev jag minsann varse hur roligt och upplyftande det är att få erkänsla för det man gjort bra och det man kan. V var, och är, mycket bra på att plocka fram det mänskor i hennes omgivning är bra på. Lärde mig redan ifjol på datakursen att ett bra "livs-motto" är att varje dag lära sig något nytt, göra någon annan glad och att svettas minst en gång. Allt nästan lika svårt att uppfylla. Fick gå i bastun igår för att uppfylla det tredje kriteriet... ;o)

M

Dags för gula muggen

Januari har övergått i februari och vi har fått "nygammal" president. Mumin-mamman (hmm?) fortsätter ett tag till och Björkstrand vill bli biskop för vårt svenska stift. För mig har det igen blivit ett måste att ha gula muggen till morgontéet. Så är det alltid då jag vet att vintern snart övergår i takdropp, solsken och så småningom vår. Helst ska det va den gula med Mumin på (o;
Laddar för att gå och lyssna på L idag. Undrar om jag kommer att vara lika irriterad idag som på hans föreläsning på hösten...?
M