Effektivare än igår

Det är redan andra morgonen den här veckan som A-S står redo för dagens gemansmma uppgifter innan jag knappt hunnit slå upp mina ljusblå, som egentligen är spräckliga. Jag tror inte att det är möjligt, än mindre sant. I vanliga fall har jag varit vaken flera timmar innan hon slagit upp sina ljusblå. Det är nästan ruggigt!

Inledde alltså dagen med att loda runt stan och sätta upp 4.7-jazz-affischer med A-S. Det tog en timme. Vi var definitivt slöa, men det är ju inget ovanligt. I bokhandeln stannade vi en stund och pratade med Gunilla och hon var så trött på sina rea-böcker så hon gav oss varsin. :o) Efter bokhandelsbesöket gick vi till Wallendahl - A-S sku piss och jag behövde goda råd om min stegmätare. Ingen hade ju riktigt fått den att funka,så jag tänkte att W sku få hjälpa, men inte blev jag mycket klokare. Efter att vi satt upp affischer på diverse andra platser landade vi till sist vid Björks - en av stadens två klädbutiker. Egentligen var vi "in the mission of jazz", men inget hindrade ju oss att samtidigt titta på lite kläder. A-S hittade rätt fort ett par t-skjortor och jag tittade på byxor.... Urk, det blev inga byxor för min del. Det blev billigt och bra.

Sen städade jag med stegmätaren på. Om den stämde städade jag i ungefär 1,5 km. Månntro man kan mäta städning i längd? Kan och kan. I fortsättningen tänker jag göra det. Antar att det är bättre städat ju fler km jag har på mätaren. Låter inte det rätt logiskt? Efter en vända ut på sjön hade jag verkligt många steg och km på min mätare. Det blåste hårt och för varje gupp på sjön registrerade mätaren ett steg. :o) Det var lättförtjänta steg!

M

Jag säger som Uggla - jag mår illa

Onsdagen den 29 juni går till historien som sommarens hittills lataste dag!
Lättjan gör mig illamående - hör och häpna!!!!
Faktum är att idag har jag gjort så lite så till sist, framåt 7-tiden, mådde jag nästan fysiskt illa. Nästan...
Bestämde mig alltså för att göra någonting smått i alla fall. Efter en del funderande hit och dit beslutade jag mig för att städa ett par hyllor i mitt klädskåp. Egentligen har jag fyra hyllor men de två längst ner är så himla råddiga så dem funderade jag inte ens på att röra - bara de två översta.
Egentligen var det en lätt match. Jag drog ut allt från en hylla i taget.... :o/
Hylla 1 - den översta
På golvet låg en stor hög med byxor (och två kjolar) som jag försiktigt började peta och dra i för att avgöra om de skulle in tillbaka i skåpet eller hamna till missionsstugan. Byxor är ett känsligt kapitel eftersom de flesta helt enkelt har blivit för små. Hur gärna jag än vill använda mina läderbyxor eller de röda som jag köpte för ett par år sedan, så går det inte. Och fråga inte varför!!!!!!!!!!!!!!!!! Det värsta är att det inte bara är läderbyxorna eller de röda som inte passar, de flesta byxor har jag vuxit ur. :o/Bestämde mig trots allt rätt snabbt för att inte spara alla utan skänka bort både de röda, de vita, de naturvita, svarta och så den grå kjolen. Men inte läderbyxorna! Två par svarta (storlek 34) fick oxå stanna i skåpet tillsammans med några andra par modell lite större. Det sista som dör är ju hoppet, kanske jag en vacker dag ska rymmas..... hmmmmm Jag får ju köpa nya om jag inte börjar rymmas i de gamla. Fast det avskyr jag oxå - men det är en helt annan historia. Höjden av förnedring blir rubriken för det kapitlet.
Jag ska återgå till städandet. Det är dags för
Hylla 2
Insåg att jag har massor av trikå-skjortor. Med kort ärm, utan ärm, lång ärm, trekvarts ärm, bomulls, konstfiber, färgranna, svarta, från estland osv osv. På hylla två har jag oxå en del riktigt roliga saker. Min rosa "spets- och jeans"-blus från Tallinn hör till den kategorin. Jag köpte den bara för att matcha väggarna i vårt nya lärarrum som av misstag blivit rosa istället för aprikos. Mina kolleger var chockade eftersom de aldrig tidigare sett mig vare sig i spets eller rosa. Jag ska bara nämna två saker till och det är mina båda guldklänningarna. Behöver jag säga att de bara används vid speciella tillfällen. (o: Från den här hyllan åkte det mesta in tillbaka. Min hemska lärarförenings-piké-skjorta kommer att förpassas till missionsstugan i sällskap med en aprikosfärgad turist-t-skjorta från Thailand.
Sen var det städat och klart - så där långt. Resten får bli till en annan gång.

Det här är dagens saldo i arbetsväg! Ingen höjdare precis. Sku min arbetskapacitet ha mätts idag skulle jag inte få ett enda jobb i framtiden.

Det värsta är trots allt inte det, att jag inte gör så mycket nyttigt - utan att jag gör en massa onyttigt. Jag ser på TV ! Konsumerar en massa dumma dokusåpor och serier som jag annars aldrig ser på. Hujedamej! Tarmarna vänder sig i magen på mig då jag tänker på allt jag sett idag. Gud hjälpe mig att få bukt med detta mitt andliga förfall.

Nå, det ska väl reda upp sig. Imorgon ska jag och sätta upp 4.7-jazz affischer med A-S, hon tyckter väl att jag på något sätt måste rycka upp mig och i övermorgon ska jag ut i Oravais skärgård. Dock icke med A-S utan med professor Åström. Förhoppningsvis blir det varmare.

M

Resumé över tisdagen den 28 juni

1
Ca 9.30 fick jag meddelande av A-S. Hon var på benen och i full färd med att fara och städa till Kulturstugan 2.
Snabbdusch (=10 min), snabbfrukost, snabbpackning av förnödenheter för städning utan vatten.
Kaffetermos och mintkex med. Glömde förstås pappersmuggarna. Ajabaja.
A-S, Kjell och jag på plats.
Dammsög, skurade kylskåp, bäddade sängar, flyttade grejor.
Marianne dök upp - hon letade efter sin stulna cykel.
Kaffepaus. Alltid gott då man jobbat.
Två rum förhållandevis ok.

2
Snabblunch. (Fast i praktiken tar det alltid minst en timme att fixa till och städa undan)
Kaffe och glass med gubben, barnen och Irene.
Via Wallendahl till bokhandeln och Lillkungs.
Införskaffade ny gästbok till Kulturstugan.
Förde Eh och Nele till Jepo.
Hem i flygande fläng.
Handlade mat.
Åt igen - int undra på att man fläsar till sig.

3
Hämtade Marianne.
Till Munsala på konsert.
En fågel flög in i kyrkan mitt under Finlandia.
Förde hem både Nele och Marianne.

4
Vi uppvaktade Tony med en retki-tuoli.
Åt ännu en gång.
Barnen har fått en ny småkusin. En blivande Jepo-båo.

M

Gammal - äldre.........

41 år.
Kommer ihåg när mamma fyllde 40 och jag tyckte hon var i det närmaste as gammal.
Nu är jag där själv, t.o.m. lite äldre. Det börjar snart bli obehagligt att fylla år, nu vill jag inte bli äldre. Tror jag håller på att få åldersnoja.... Snart har man inget annat att se fram emot än krämpor och Hagalund. Med min kondis lär jag väl hamna i dessa helveten fortare än jag hinner säga "katten".
Det har varit en lukrativ dag - en valfri resa, en vattenkokare och en STEGMÄTARE! Sören försökte få igång stegmätaren, men som vanligt blev han mest hätsk och tänkte väl i det närmaste stämma importör, försäljare, gåvogivare och födelsedagsbarn för de urusla instruktionerna. (Tänka att felet aldrig sitter mellan läsarens öron... (o: ) Hur som helst är jag en mycket glad och lycklig stegmätarägare. Jag har länge gått och trånat efter ett eget exemplar men alltid tyckt att det på något sätt varit en onödig lyxutgift. Men nu har jag alltså fått en egen och eftersom ingen så där riktigt på riktigt har fått igång den ska jag gå till Mattsons och be dem bistå med kunskap och instruktioner för att få igång spektakelet. Sen ska det mätas och jag ska med spänning se hur långt jag egentligen går under en dag. Enligt instruktionerna borde en 60 kg:s klimp gå 10.000 steg för att förbränna 300 kilokalorier. Men jag är ju inte riktigt 60 kilo så jag kommer kanske undan med 9.000 steg. Nåja, framtiden ska få utvisa om det ska promeneras mer -knappast mindre ;o)
Den valfria resan ska jag välja med omsorg. Av allt att döma ställer Anna sig oxå med. Hon hatar att se mig packa väskan, försvinna och lämna henne ensam med far och två bröder. Jag gör det ibland, men allt för sällan. Jag får väl hämnas med att som 76 åring packa MIN väska och åka med henne.... Antagligen sparar vi vårt resande till jul eller sportlov, det skulle vara underbart skönt att få lämna kalla, mörka norden då det är vinter och kallt. Anna läser alla tänkbara resebroschyrer nu och jag blir alldeles vimmelkantig av all information hon öser över mig. Hotade så sent som idag att fara till Reykjavik med henne om hon inte lugnar ner sig. Hon kvittrar om Kanarieholmarna och tropiska zonen så jag antar att Island i januari skulle vara ett lätt bakslag. Resandet får bli ett senare problem jag har ju en del annat att fundera på just nu...

Dags att gå och sova för mig som stigit upp i ottan - det är inte kul då radion börjar spela kl 6.25! Har för all del tagit en kort tupplur framför tv:n idag, men sömnbristen börjar ta ut sin rätt.
M

Slut på helgen!

Långhelgen är nästan slut och det är mycket skönt, vardagslunken är trots allt det bästa. I synnerhet då man har ledigt. Jag njuter ju lite extra då andra drar iväg till jobb och jag får stanna i sängen eller trädgården eller var jag nu tycker jag vill vara. Pointen med att ha semester är väl att man slipper åka på jobb då det drar ihop sig till måndag morgon.

Helgen är alltså avklarad och jag undrar vad jag/vi egentligen har gjort. Midsommarafton urartade ju till en matorgie av främsta rang - jag åt som vore jag Kjell - men jag har återhämtat mig och sen dess intagit en ansenlig mängd föda...

Funderar febrilt vad jag gjorde igår... Demensen slår till. Kan inte komma ihåg nåt annat än att A-S kom in på kvällste och hade Jonas med sig...
Ja, och så peda jag ju. Är sjuk i aktern idag och vill helst bara sitta på något mjukt. Det är frissamt innan man s.a.s "pedat in sig" och aktern vant sig vid att sitta på en liten sadel. Tror den passade mig bättre för 22-23 år sedan då jag inhandlade cykelskrället. Som sagt jag cyklade igår och målet var ett födelsedagskalas och eftersom jag cyklade dit tyckte jag att jag hade all rätt att äta en del kakor (o: De var mycket goda, svägerskan är en hejare på att baka! Hade för säkerhets skull satt cykelställningen till bilen i bakluckan så jag skulle kunna hänga cykeln bakpå bilen och åka hem, men Sören tyckte att jag gott kunde cykla hem oxå... Jag ville visa mig på styva linan, hoppade upp på velocipeden och cyklade hem. Pust, pust! Kallt var det oxå.

Emil är biten av något odjur- vet inte om det är en insekt eller gubben??? Under några dagar har hans "myggbett" blivit bara större och större och idag morse var det så stort och till viss del infekterat så vi åkte till hvc för att få en bedömning av någon mer proffsig än morsan. Antagligen ett vanligt myggbett som blivit ordentligt skrapat. På med sibicort och en kompress och så var det bara att forstätta dagen. Förhoppningsvis försvinner det så jag slipper fundera på det dess mer.
En stor del av dagen tillbringade vi sen på Gräsön hos svärföräldrarna med halva släkten.
Blåsigt! Känner mig välvädrad för jag har tappert suttit ute och halvfrusit. För att värma upp mig (och igen visa mig på styva linan) gick jag i bastu och tog ett dopp. Huuu, va kallt, men man får ju inte va fisin. På kvällskvisten var A-S och jag traskande (ända) till Juthbacka för att kolla våra utrymmen (det blev många hundra meter det!) Det var ostädat och eländigt där så nu blir det att sätta fart på dammsugarn. Det måste ske den här veckan om familjen Andelin dyker upp till helgen. Nog ska det väl reda upp sig.

Nu ska frusiga jag (frusin är jag ännu) värma upp mig med en varm dusch och sen krypa i säng. Det är väckning halv 7 för min del och det är okristligt tidigt då man har semester!!!

M

Sommarens viktigheter

Snart är den tredje semesterveckan slut. Ibland tycker jag det går så fort så jag är riktigt rädd att jag håller på att slarva bort den - semestern alltså. Här har jag bara gått och dragit fötterna efter mig. Skulle jag vara en äkta N.by-bo skulle jag redan ha tvätta fönster, städat skåp och lådor, skurat, fejat, rensat kylskåpet och tvättat mattor. Minst. Möjligen ännu mer. Eller??? Men det viktiga för mig är inte att få huset i toppskick, det kommer mycket lågt på min "viktighets-lista".

Det bästa med sommaren är att solen skiner och att det är varmt. Jag vill kunna kliva ut på trappan på morgonen och äta min frukost där mitt bland humlor och getingar som idogt samlar nektar bland blommorna. I allmänhet låter de mig och min tidning vara ifred. (De är inte så förtjusta i te och prickig korv :0) Inte heller de som rusar förbi på gatan brukar vara särskilt intresserade av vad som händer innanför staketet. Antagligen beror det på att de inte ens vågar titta in - jag tror det kan uppfattas som oförskämt i en småstad som denna. Kanske, kanske inte. Man borde göra en undersökning på det.

Kul då någon ändå vågar titta över staketet - oftast A-S. Stanna en stund, sätta sig på trappan eller bänken och prata strunt. Det är ju slött att sitta ensam en hel dag. Och JT är för tunn och oansenlig (och ointressant) för att duga som lektyr en längre stund. Inte ens Hbl räcker till för det. Om ingen dyker upp måste jag ju börja "loda" runt stan och försöka hitta nån orkar med mig en liten stund åtminstone. Vanligtvis blir det två kvarter upp till A-S. Tur att hon är morgonsömnig och inte bor så långt borta. Om inte annat så får jag alltid en kaffekopp där och lite sällskap av husfolk och frassar. Fast ibland är frassarna upptagna med att pissa i A-S bil och då struntar de i mig...

Eftersom A-S jobbar, får jag ägna mig åt mig själv och den övriga familjen någon gång efter 12-snåret och då är det skönt att bara vara. Det är helt klart en underskattad "aktivitet" att göra ingenting. I detta luthers-arvets förlovade område ska man helst arbeta i sitt anletes svett och det gör att det åtminstone känns som om många tittar snett om man helt enkelt är lat. Men det är just det jag vill vara. Lat! Och det mår jag bra av.

Det betyder inte att jag inte kan städa, diska, stryka, handla och laga mat lite grann däremellan.
Det gör jag ju ändå så där 4-5 timmar/dag, sju dar i veckan... :o/

Om jag sammanfattar vad som är viktigt under semestern i tre punkter så är de...
Värme, vänner och vila!

Håh, va snärtigt det blev...

M

Två blåa mattor och en god vän

Jag är två mattor rikare!
Efter att ha kört äldsta sonen på spelövning i går kväll vek jag in till en fd arbetskompis, Sirkka- Liisa, på hemvägen. Redan senaste höst lovade jag att komma och hälsa på någon fredag, men man lovar runt och håller tunt. Jag tänkte alltså kompensera det med att säga hej, byta några ord, beundra hennes fantastiska trädgård och åka tillbaka hem, men så blev det inte. Det blev rundvandring både i hennes trädgård och hem, kaffe, glass och två blåa mattor.

Sirkka-Liisa hör till en av dem som jag alltid blir lika glad av att träffa. Hon jobbade fram till våren 2004 som städerska på skolan och jag har saknat henne mycket i år. Fem år jobbade vi tillsammans, jag försökte lära barnen räkna och skriva och hon putsade, fejade och höll snyggt. Men inte bara det, hon brydde sig om barnen, hon skrattade med dem, höll ordning på dem och jag tror oxå att hon hjälpte dem att komma undan "lagens/lärarns långa arm" då de gjort något småfuffens :o) Det var inget trams med S-L.
Innan ungarna ramlade in i skolan på morgonen eller efter skoldagens slut kunde jag stå och prata bort en stund med henne och vi skrattade massor. Som extra bonus fick jag ju hjälp att hålla liv i min stundom knaggliga finska. Då det var dags att slänga gamla saker inför skolrenoveringen var S-L och jag som ler och långhalm. Tillsammans gick vi genom skåp och lådor och slängde för brinnkära livet och sa inget åt de andra. Vi var rädda att de skulle börja spara saker "som kan vara bra att ha". (Det bor en hamster i de flesta lärare...) Jag undrar hur många svarta sopsäckar vi fyllde med gamla papper och mappar, avbrutna kritor, planscher, urgamla lärarhandledningar....? Vi har mycket "bortslängt" på våra samveten.

Igår pratade jag alltså bort ett par timmar hos S-L. Hon hade sitt barnbarn från Helsingfors på besök och han satt fridsamt vid köksbordet och ritade serier medan vi avhandlade allt mellan himmel och jord. Naturligtvis blev det en del skvaller, det blir det alltid då vi träffas. Men vi funderar oxå på livets trassligheter och hon är så härligt jordnära som jag inbillar mig att bara en tvättäkta, finsk Jurva-bo kan vara. Inget krusidull! Och så var det det där med de blåa mattorna. Vår rundvandring hemma hos henne slutade i hennes sk väv-rum och plötsligt hade jag blivit ägare till två mattor. Jag frågade om jag fick köpa dem, men icke. Jag fick dem och det roliga var att S-L var minst lika glad att få ge dem som jag var över att få dem.

Det var nog ett ganska roligt besök!

M

Lata jag på jobb

Jag glömde faktiskt bort att skriva igår! Tänk att det är möjligt?! Då jag äntligen låg i sängen fem före att somna kom jag ihåg att jag tänkt skriva några rader, men då var jag för trött för att kliva upp och veva igång datorn.

Lata jag hamnade på jobb på kvällskvisten. Bossen ringde för hon var tvungen att göra om läseordningen och ville ha lite sympatier och en hjälphjärna eftersom det är ett skitgöra att få ihop en ny. Vi satt både länge och väl och pusslade och pysslade. Det var massor som det skulle tas hänsyn till. Inte för många taxiskjutsar (det var det viktigaste och huvudorsaken till omarbetet), inte håltimmar för vare sig elever eller lärare, inte gy- o slöjdtimmar "ovanpå varandra", max fem lektioner/dag åt en kollega, en annan kan bara komma på fredagar och torsdag morgnar, assistenter, speciallärartimmar. Hur vi än knepade och knåpade var resultatet inte särskilt strålande. Pedagogiskt sett är den nog delvis rätt botten, men det struntar kostymnissarna i bara de sparar pengar. Det är nog ganska konstigt...

Men jag hann med annat oxå under den tredje lediga måndagen under denna semester. Satt ute och läste, drack ingen iskaffe (för den smakar apa) och så läste jag grekiska. Att läsa grekiska är både roligt och lite dumt. Grekiska är svårt och det är inte särskilt användbart - jag träffar ju inte så många greker till vardagslag (förutom Michail Kostas i ortodoxa kyrkan ibland) - men vi mänskor gör ju en hel del som är både dumt och irrationellt. Och så tycker jag ju det är rätt roligt då jag kan läsa skyltarna i Grekland, jag kan beställa en öl på grekiska och fråga efter toaletten. (Särskilt det sista är mycket nödvändigt det vet alla som var med mig i Grekland sommaren 2002 :0) Jag skulle antagligen inte förstå vad de svarar mig, men man kan ju alltid "pick och viis" i såna fall. Huvudsaken jag kan fråga! Det om det.

S har det rätt tråkigt i Bryssel. Tänk att det ante mig. Tur jag får vara hemma och dammsuga, tvätta och läsa grekiska. ;o)

M

Bryssel in my dreams

I morgon åker S och x antal andra till Bryssel. Inbjudna av L. Konstigt att det alltid är "höjdarna" som får inbjudan och får åka. Det är de som ska redogöra för situationen på de finlandssvenska slagfälten. De som får vräka i sig champagne och belgisk choklad (mina fantasier?). Inte kommer vår goda Herr L på att bjuda in mig, en hårt arbetande lärare för att berätta om de pedagogiska idéerna i de finlandssvenska skolorna. Eller städerskan, som år ut och år in stretar med att torka skiten efter ungar och andra som valsar fram med leriga skor. Eller sjukskötaren som... Ja, jag är avundsjuk eller vad jag nu är. Egentligen inte avundsjuk, men det irriterar som tusan att det alltid är kostymnissarna som ska få ränna iväg. Jag vill ju oxå ut och flyga!

Nåh, jag får ju lata mig....
Solen skiner förhoppningsvis imorgon oxå och då ska jag sitta ute. Dricka iskaffe (fast mitt grekiska nescafé tog slut och surrogatet smakar apa!) och läsa. Jag ska slött lyfta på ögonbrynet då någon kostymnisse springer förbi (fast det springer aldrig kostymnissar förbi min trädgård). Jag ska förstrött lyssna på S då han berättar hur tröttsamt det var att stiga tidigt upp (6.15 på Hforsö - Vanda), hur jobbigt det är att springa runt i Bryssel och hur skönt det ska bli att få komma hem (onsdag efter midnatt).

Jag ska skatta mig lycklig som får vara ledig lärare! :o)

M

Städa eller inte - det är frågan

Trötthet och tre tonårspojkar höll mig borta från datorn och bloggen igår.

Ibland tror man att semster och lata dagar är drömmen, men så händer något och drömmen förvandlas, om inte till mardröm så nästan. Ungar i all ära - ibland blir det för mycket. De är som termiter, kommer och äter allt det kommer över, glassen i frysen, brödet i skåpet, man är nästan förvånad att inte vattnet i kranen sinar så som de glufsar i sig allt de kommer över. För det mesta är det helt ok, men ibland tar lärarnojan över och jag säger som min svärfar sa på sommarloven(oxå han lärare) "Usch en skolelev, jag tror jag vill spy".

Nåja, det är lugnt nu. Extra ungar har försvunnit och ävenså min dotter. Nu har jag bara två lidolösa pojkar som surrar runt i huset och undrar vad de ska göra. Jag vet inte, de får väl hitta på något.

A-S har åkt och det ger oxå en viss ökenkänsla. Ingen att prata skit med, ta en öl med. Tur att hon återvänder i morgon - åtminstone hoppas jag det - annars får jag väl börja städa. Städa gör jag bara i yttersta nödfall. Jag väntar och hoppas att all skit ska försvinna av sig själv, att saker ska hoppa till sina rätta platser och att skräp ska hoppa i rosktunnan. Konstigt att det aldrig händer så intensivt som jag önskar det :0/

Nej nu ork jag inte blogga mer, nu ska jag betala lite räkningar.

M

Tillbaka i småstaden

Jag har börjat "hemmatillvaron" med att gå till tandläkaren. Halva mun är avsomnad och jag är en ny plomb rikare (och 87 euro fatigare). Det finns trevligare sätt att sätta sprätt på pengarna!!!

Det är underligt hur allt roligt tar så fort slut. Det va himla skönt att vara ute och lorva i huvudstadsregionen, komma och gå som man ville och fullständigt strunta (åtminstone nästan) i vad de gjorde här hemma. Visst, jag fick en del rapporter och frågor under min "frånvaro" men betydligt färre än under min "närvaro". Allt möjligt hann av allt att döma hända, men det mest dråpliga var väl då E höll på att "dränka huset". I klartext betydde det att vessabyttan stocka upp och blev full av vatten och höll på att rinna över. Till all tur rädda far situationen...

Ska gå ut och lapa sol och ha en riktigt lat dag!!!!
M

Tusan oxå

Tusan oxå, här hade jag knackat in ett ordentligt bidrag till min blogg och så kråtar jag så jag inte får den sparad. Jag hade skrivit så vackert om hur underbar sommarkväll vi har, vilka fantastiska vänner jag får umgås med och hur illa jag luktar och så far allt bara ut i cyber space.

Det här blev alltså en kort resumé av kvällen. Jag har grillat och luktar ungefär som yles förra trappuppgång, men det är antagligen inte så farligt eftersom gäster och husfolk åt med god aptit och ingen klagade.

Husmorssemestern hägrar. Husbond har huvudvärk och Huvudstaden förbereder sig på storfrämmande (jag är alltså på väg söderut).

Tack och go natt!

M

Sommarnatt

Sommarnätter som den här är rätt sköna. Ljust, inte outhärdligt kallt, vänner, god mat..... Kan man begära mer då man är 40??? :0)

Jag luktar grill, det gör man efter att ha stått och vänt korv och kött runt grillkungs grill en halv timme. Det är snart 5 timmar sedan, men lukten sitter i, försvinner antagligen inte förrän jag hasar mig i duschen i morgon bitti. Det är tur att man inte grillar varje dag, skulle inte stå ut med odören. Farligt lik yles gamla trappuppgång... Blä! Men gubbarna och gummorna åt och var nöjda och det är ju huvudsaken, skit samma hur jag luktar.

I morgon ska jag ut och resa. Till huvudstan. Roligt - tror jag. Latmasken i mig gör att jag alltid är lite motsträvig just innan jag åker, jag skulle egentligen inte idas, men det brukar ändra så fort jag sitter i bilen, tåget eller på flyget (beroende på vart jag ska). Jag kallar det husmorssemester och jag blir borta 3 dagar. Det är sånt man behöver då man är över 35 och har barn som på alla sätt och vis försöker göra livet surt för en de övriga 362 (363) dagarna. Det är sjätte sommaren jag åker på min sk husmorssemester. De tidigare åren har jag varit borta en hel vecka, men inte i år. Får se om tre dagar ska räcka?

Fortsättning kommer alltså att följa....

M

Lata dagar!

Låter det inte skönt?? "Lata dagar"??? Jag är ju förunnad att ha ledigt 11 veckor och jag tänker inte göra något speciellt, bara lata mig och samla krafter. Hösten och vintern i detta gudsförgätna område är tärande och man kan minsann behöva krafter för att överleva till nästa sommar igen.
Fast sommarn har inte börjat särskilt bra, mulet och +12....
Hå, hå!